tisdag 24 april 2012

Brüsch


Min bror är en fena på det där med komplimanger. Arton års övning har gett resultat. Han säger de rätta sakerna, får en att känna sig speciell, verkligen. Som till exempel:


"Hehe, Sofie, vad har du gjort med håret? Du ser ut som Kenickie." 




Eller:
"Sofie, du har gamnacke."




Och:
"Dina biceps känns som Bregott som stått framme i skolmatsalen för länge så att det blivit asmjukt och geggigt. Och skelettet är som smörkniven."




Och sedan tittar han spänt på mig - halvt road, halvt livrädd - för att se om jag kommer skratta eller hota med att tömma menskoppen i hans säng. Det är nämligen det enda jag kan göra som får honom att hålla käft. Sedan kan jag, om jag vill späda på det hela lite, påpeka att Molly Sandén också har mens och bajsar. Och sen var gamnacken inte så rolig längre.

6 kommentarer:

  1. HAHAHAHA, jag älskar hur du skriver! Varför började du så sent med bloggandet?! Va? Har ju gott miste om det här jättelänge ju.

    Underbart skrivet!!

    SvaraRadera
  2. Kan det ligga i släkten? Min bror är också bra på de där komplimangerna nämligen ;)Kalla mig för Skallepär är det bästa, eftersom jag gärna gnäller över mitt tunna hår. Det känns ju så mycket tjockare när han säger så också :)

    Ja, visst var det makalöst vackert!? Finns så många olika stilar jag vill ha, inte minst i köket :)
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Mwahaha ligger här i sängen och väser av skratt nu, mycket attraktivt om jag får säga det själv.

    Sannas Skallepär var inte dålig heller! Fan vilka snälla och rara bröder ni båda har :P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å andra sidan gav jag honom precis en komplimang för sin tatuering, hahahah! Fulast i kommun!

      Radera